Inte så mycket paddlat i september

Har varit utomlands det mesta av månaden vilket resulterade i en katastrofal månad med tanke på paddlingen. En helgtur samt några vändor på Fyrisån är allt. Har kört lite med den nya Brácsa FW’n, det går bra fort med en liten vingpaddel (yta 635 cm2), men man får ha lite högre frekvens.
Nu börjar det bli lite mörkt på kvällarna så det är inte så enkelt att paddla efter jobbet. Men oktober ser bättre ut, det lär bli lite skärgårdsturer på helgerna.


Hos Huron indianerna utanför Quebec City fanns denna snygga kanadensare, 4000,- kanadadollar skulle den kosta. Lite svår att ta med sig på flyget hem, så det blev inget köp;-)


Byggrigg för kanadensare enligt traditionell byggstil med ribbor och näver.


Några traditionella kanadensare, kul liten enmanskanadensare i mitten.


Passade på att köpa in lite vattentäta förvaringsboxar när jag passerade en sportaffär i Quebec City.

Datum för Orust Runt 2010

Datum för Orust Runt 2010 är klart.
Nu blir det lite tidigare, 7-8 augusti. Samma upplägg som iår, enkelt, ingen anmälningsavgift, få regler, paddling på eget ansvar m.m., informellt och socialt med andra ord.
Man kan redan nu anmäla sig på Orust Runts hemsida

Tjärven – Ensamhetens ö

Ledartur i helgen. Först studiebesök hos Sjöräddningssälskapet SSRS ute på Rävsnäs, sen paddling till Håkansskär och på söndagen en runda ut till Tjärvens fyr.

Rävsnäs sjöräddningsstation med tillhörande fartyg fungerar som sjöräddning, bärgare, brandkår, ambulans och miljösanerare på sjön.


Rescue Stenhammar


Göran Lundin berättade om SSRS sjöräddningsverksamhet och visade oss Rescue Stenhammar.

Vi var där för att få mer information om deras verksamhet och för att höra vilka synpunkter de hade på kajakpaddlare. Det de tryckte mest på var att vi inte syns på sjön och att grupper av paddlare är för utspridda. Signalfärger på paddlar tyckte de var bra gärna fluorescerande grönt kombinerat med rött.


Två saftiga Scaniadieslar driver Rescue Stenhammar, i full fart går det åt 300 liter soppa i timmen.


En liten del av utbudet med slangar och punmpverktyg.

De flesta utryckningar som omfattade paddlare verkade vara paddlare som hade skadat sig på land, brutna ben och armar.


Efter besöket hos SSRS gav vi oss iväg över Tjocköfjärden till en lunch på Gisslingsös norra sida innan vi paddlade ut till Håkansskär för övernattning.


Segelfartyg ute på Havssvalget.


Kvällsstämning i ytterskärgården.

Vattentemperaturen hade sjunkit till 11,5 grader så det blev inget kvällsbad, men ändå en helt fantastisk kväll i ytterskärgården. En stor segelskuta kom söderifrån på insidan av Tjärven och fortsatte upp mot Arholma. Kul att se något annat än Finlandsfärjor. Fast lite absurd blev det senare på kvällen när Cinderrella la sig NO om Håkansskär. Ett höghus av ett skepp mitt i natten stör bilden av ytterskärgård. Cinderella ligger ofta vid Tjärven eller vid Flöjtan på Ålandssidan nattestid så att partykryssningen inte skall gå för fort.


God mat hör till när man är ute och paddlar.

Som vanligt var det god mat, förrätt grillad Halloumi, rostade pinjenötter och stekta champinjoner. Huvudrätt röding grillad i folie med quinoa och ratatouille och som efterrätt ostbricka.


Vi närmar oss Tjärvens fyr.

Söndagen bjöd på lugna vindar (3 - 5 m/s), perfekt för att ta sig ut till Tjärven med andra ord. Överfarten på 7 km var inga problem. Passagerarefartygen från Mariehamn (Cinderrella och Birka Princess) kom efter att vi hade stigit iland på Tjärven. Mariehamnsbåtarna går på insidan av Tjärven och de kommer fort så det gäller att inte vara i vägen.



Tjärvens Fyr togs i drift 1903 och var bemannad fram till slutet på andra världskriget. En av de märkligaste fyrbyggnader i Sverige som säkert var mycket snyggare innan eternitplattorna kom på plats. Vid lugnt väder och inga dyningar finns det en liten naturhamn på östra sidan som nås genom en meterbred passage.


"Ensamhetens ö" det var inte fyrvoktarna som har skrev detta. Tydligen gillade fyrpersonalen friheten på Tjärven (när de var borta från Fyrmästaren på Söderarm). Det var en beredskapssoldat under andra världskriget som högg in ensamhetens ö.


På väg ut från naturhamnen på östra sidan. Denna passage går endast att ta sig igenom med kajak och det måste vara lugnt väder. Går det vågor, dyningar eller när en Finlandsfärja passerar är det svårt att ta sig iland på den 200 x 100 meter stora klippön.

På vägen tillbaks tog vi lunch på Vattungarana innan regnskurarna dök upp, men när vi var framme vid Rävsnäs sken solen och det blev glasstopp i hamnen innan hemfärd.